2013-04-28

Sjuka hus

Flammig parkett? Färgändrad plastmatta? Stickande lukt? Problem med slemhinnorna? Rinnande näsa? Byggår mellan 1977 och 1983? Grattis! Du bor i ett sjukt hus med kaseinhaltigt flytspackel under golven och har en rejäl sanering att göra.

Några exempel i Stockholmsområdet: Dalen (Svenska bostäder), Södra station, Rissne, brf Palmträdet 10 på Norrmalm, Sabbatsberg/Torsgränderna (Afa fastigheter), Ekensberg/Gröndal (före detta Stockholmshem), Gärdet (Micasa), Reimersholme (före detta HSB) samt Kalmar polishus och Nya Sallerup i Eslöv (Eslövs bostads AB).

Vi fick ingen information om flytspacklet med kasein under våra golv innan vi flyttade in med vår då treåriga son. Tack vare en långvarig rättstvist var vår lägenhet dessbättre sanerad med mekaniskt ventilerade så kallade Platonmattor med ventilerade golvsocklar över flytspacklet (konstruktionen får absolut inte ändras vid golvbyte). Även några av föreningens lokaler och två andra lägenheter är numera sanerade, av sammanlagt 348 st... Jag tycker att det vore hederligt med ordentlig information om flytspackelproblemet från bostadsrättsförening och mäklare, men det tycker inte de. Dessutom borde naturligtvis byggherren HSB erbjuda alla boende en sanering av golven.

Har du också Platonmattor och ventilerade golvsocklar? Glöm inte att be om att din ventilation ska kontrolleras vid varje OVK. Damm och en trasig fläkt kan göra att undertrycket och ventilationen inte fungerar som den ska.

Cementas depå i Liljeholmen

Från mitt köksfönster ser jag Cementa AB:s depå i västra Liljeholmen, Lövholmen, några hundra meter bort över vattnet.

Cementdepån fylls på av företagets egna, enorma båtar som minst en gång i veckan lägger till vid depån. Sedan står de där med motorn på tills det är dags för avgång. De kör nog inte på biogas, av oljelukten att döma.

Eftersom miljöbovarna på Cementa har valt att inte frakta cementen vidare per järnväg utan med lastbilar, så löper det på andra sidan an minst 300 långtradartransporter varje vardag -- 300! -- enligt en DN-artikel. De verkar inte heller köra på biogas.

Inte särskilt roligt att ha en sådan lukt-, klimat-, partikel-, buller- och utrymmesterrorist som närmsta granne.

Jubelidioterna på Cementa verkar dock inte vilja flytta på sig, till förmån för riktiga människors bostäder. Men nu kanske det har hänt något. Ryktet säger att de ska förpassas till Värtan eller Ekerö (grattis, Ekeröbor...).

Tycker du som jag om detta? Maila Anders Lundin, ansvarig tillsynshandläggare på stadens miljökontor, anders.lundin@stockholm.se, om du också vill klaga på företagets hamnverksamhet -- buller, stoft, utsläpp till luft och vatten etc. Eventuella klagomål på båtarna får du ställa till Trafikverket.

Den 22 december 2014 hörsammades min bön: Cementa sålde äntligen byggrätten till sitt område på Lövholmen, till byggföretagen Besqab och Järntorget. Köpet är dock villkorat med att en detaljplan ska gå igenom och att Cementa ska få mark och tillstånd för en ny verksamhet. Så om tio år, då kanske...

I mars 2016 gjorde jag min medborgerliga plikt och klagade på att länsstyrelsen ville tillåta mer buller från båtarna än det nationella riktvärdet. Länsstyrelsen ville också ha sätta kravet på att 80 procent av fartygsanlöpen skulle vara elanslutna, för att minimera utsläpp och buller, samtidigt som Cementa säger att de har 94 procent elanslutna anlöp... Inte mycket till miljökrav alltså. Jag kräver 100 procent!

Mina argument:

Buller är en stor hälsofara. Enligt Folkhälsomyndigheten är buller den störning som berör flest svenskar -- närmare tre miljoner människor i Sverige utsätts för bullernivåer som överskrider gällande riktvärden. Om inte avsevärda insatser görs kommer dagens samhällsutveckling leda till en bullermiljö som inte överensstämmer med målen om en hälsosam miljö i hela landet. Att länsstyrelsen i Stockholm då beslutar att ett företag ska få bullra mer än rådande nationella riktvärde (enligt Naturvårdsverkets vägledning) är högst anmärkningsvärt och mycket olyckligt. Vi är cirka tusen personer, varav många barn, som bor på södra Reimersholme med dessa båtars enorma maskiner något hundratal meter från våra sovrum. Vi vill slippa deras buller. I länsstyrelsens motivering står att trafikljuden från Essingeleden och Liljeholmsbron maskerar anläggningens buller. Det stämmer inte hos oss. Vi hör båtarna mycket tydligt, natt som dag. Bakgrundsbullret från Essingeleden har dessutom minskat i hela området efter biltullarnas införande.
Enligt Sveriges miljömål ska utsläppen av svaveldioxid, kväveoxider och partiklar ha börjat minska från fartygstrafiken senast år 2016. Om fartygen anlöper med elanslutning minimeras både buller och alla utsläpp till luft och vatten. I det här fallet säger företaget självt att 94 procent av anlöpen görs med elanslutning. Att länsstyrelsen då inte lägger ribban högre än vad som de facto redan görs är högst anmärkningsvärt. Vill länsstyrelsen bidra till att minska buller och utsläpp till luft och vatten ska villkoren naturligtvis sättas högre än vad som redan görs.

Jag fick därefter chans att yttra mig över Cementas yttrande över min överklagan:

Det är anmärkningsvärt att företaget Cementa fortfarande kräver att deras buller från sina båtar och verksamhet ska få vara högre än rådande nationella riktvärde (enligt Naturvårdsverkets vägledning) under kvällar och helger. Den tid då vi, ungefär tusen personer varav många barn, som bor på den drabbade delen av Reimersholme har som allra störst behov av minskat buller i våra sovrum och hem!

Företagets bullerutredning menar att trafikljuden från Essingeleden och Liljeholmsbron "maskerar" anläggningens buller. Det stämmer inte hos oss. Vi hör båtarna mycket tydligt, natt som dag. Cementas buller adderas därmed till den sammantagna bullermängden som vi utsätts för. Den måste minska om länsstyrelsen ska nå de nationella folkhälsomålen om en hälsosam miljö.

Cementa anser att de inte kan klara sin nuvarande nivå av elanslutna fartyg (94 procent), tillsammans med generösa undantagsmöjligheter, sett över tid. Det är orimligt eftersom allt fler fartyg förbereds för elanslutning, i takt med att fler aktörer kräver detta. Menar dessutom länsstyrelsen allvar med sin vilja att bidra till de nationella målen att minska buller och utsläpp till luft och vatten, så ska villkoren naturligtvis sättas högre än vad som redan görs av företagen, sett över tid.

Företaget Cementa är ingen fattig aktör i sammanhanget; de har gjort vinster efter finansnetto på 300-400 miljoner kronor de senaste åren. Företaget har därmed bevisligen inga som helst problem att bära eventuella ökade kostnader som buller- och utsläppsreducerande investeringar kan kräva. Och hur många kronor är egentligen våra barns hälsa värd?